Nu är det kallt och stenhårt i marken här nere och ingen snö i sikte...fast leran är "borta" i alla fall. Campari är inte så road av underlaget men vi skrittade ändå ut en sväng runt hemmanet, samma tur som i förrgår fast ensamma. Jag vet inte, han kändes inte vidare inspirerad och broddarna börjar få gängpaj och ramla ur, vi behöver en hovslagare och ett ridhus. Vem vet, det ena eller det andra kanske dyker upp i veckan synd bara att jag inte har råd med vare sig hovslagartjänster eller ridhuskort...

Snäll och go häst i alla fall som krävde klihjälp så bryskt i hagen att jag fick säga ifrån, det får ju finnas gränser...även om det är himla mysigt när han pratar på och verkligen visar vad han vill. Idag lät han som en duva under taknocken...

Han sår är inte OK än, hans knölpå rumpan vill inte försvinna, han behöver antagligen raspas och hans hovar är inte OK. En väldigt otillräcklig matte just nu känns det som...

Tyvärr börjar jag med ett privat litet helvete imorgon så vi får se vad som orkas ta tag i den närmaste fritiden, all energi kommer nog gå till att försöka motivera sig till att hålla honom igång överhuvudtaget...Bläh.