Sval kväll som spenderades i paddocken fast jag tror nästan att Campari hellre tagit en sväng i markerna. Jag måste börja rida ut mer men det är svårt eftersom vi har skogsförbud så länge det är så blött, skorna... Vi tragglade därför på i paddocken och Campari var mest intresserad av att titta på omgivningarna...Till slut tappade jag tålamodet och då blev fokus bättre i takt med att mitt samvete blev tyngre. Synd att det funkar...Tur att jag inte har barn...Nej, jag piskade inte upp honom..

Red på hacket igen och jag tycker att det funkar bra OM jag är nogrann med formning av kroppen och inte bara rider runt, runt. Att han har något tjafs med tänderna tror jag att vi kan utgå ifrån men jag tror vare sig att det är nytt eller akut.

Mitt nästa mål nu är att ha en plan varje gång jag går upp i paddocken OCH JAGSKALL HÅLLA DEN även om det tillstöter olika saker. Idag blev det mest rida runt och hitta takt och tempo, nog så viktigt i och för sig men vi måste vidare. Vi avslutade med lite byten på rak linje plus lite samlad galopp, det funkar men är hellre än bra. Jag har ju en väldigt samarbetsvillig häst i alla fall, bara lite dålig på att koncentrera sig...

I går blev det vila för Campari eftersom det var lite påsksamvaro med familjen i Farsta/Sköndal, jag åt mer än vad jag gjort de tre senaste veckorna tillsammans...och det gick bra.

Idag hade jag intag och kvällning på stallet så jag åkte ut ganska sent, kvällen var sval men vacker. Innan mörkret hade jag förberett allt inför kvällsstallet och tog med mig Campari upp i volten för lite longering. I det stora hela så blir han mjukare, smidigare och mer rytmisk, han har en liiiten rörelsestörning i höger fram som dels värmer ur bra och dels förvinner när han slappnar av och sänker sig. Jag är inte helt på det klara med vad det är men som det är nu får det vara. Det är inget som känns eller syns när man rider men han sparar sig på något sätt när han jobbar själv på volt. För övrigt är jag nöjd med honom och han är som vanligt en fröjd att jobba med, lydig och godmodig. Jag tror och hoppas att kostomställningen gjort honom gott, fettdepåerna sjunker sakta, vikten ökar i alla fall inte, han  dricker och kissar mindre, han är mindre sprättig och han är inte lika loj. Det negativa är att han blir lite slö att rida men det får jag ta, hellre att han är kry men lite seg.

Satte på hackamoret idag och provade på lite ridning i paddocken. Campari verkade bekant med detta alternativ och var ganska lättstyrd ändå, dessutom fick jag jämnare stöd. Jobbade liknande det jag gjort på linan och jag tyckte att det funkade ganska bra. Jag måste bara vara kvick med både skänkel och hand och inte fastna i tygeltagen. Ändå nöjd med dagen...

Det blir ju inte så himla intressanta inlägg från min sida just nu då vi inte hittar på så värst många olika saker...mer än longerar. I all fall tycker jag att det går långsamt framåt så det är ju bra, han söker sig nedåt och verkar hitta sin balans. Just idag var han ganska loj dock...Lydig är han och blir mer och mer lyhörd för mina kommandon.

Vi får se om det blir ridning imorgon...kanske provar bettlöst.

Huga vilket väder...Snö först och sedan hagel som blåste horisontellt..Kallt och tjurigt i luften, jag blir trött och sur. Hästarna verkar dock pigga och glada av någon konstig anledning. Idag blev det linlöpning i paddocken igen, jag tycker att den ger det resultat jag vill ha även om framåt-nedåt går lite trögt. Han är mjukare och börjar fatta vad jag vill men hans kropp är inte riktigt med på noterna då han fortfarande är kort i sin överlinje och inte riktigt vill släppa till i ryggen. Det är väl bara att fortsätta antar jag...

Jag och Malou sadlade våra springare och red ut en sväng i det nollgradiga vädret. Hästarna verkade ganska pigga och glada även om Campari har fått någon form av nyfunnen respekt för Lenas rumpa...Vi red förbi hatgården och bort till det stora fältet som man får rida på, det hade torkat upp ganska fint så vi kunde trava en del. Campari var alldeles lagom pigg och jag behövde bara sitta och åka med, ganska skönt...

När vi kommit hem noterade jag att hans knöl på rumpan minskat lite, konstigt egentligen då mankammen är tjock och hård. Förhoppningsvis har min omställning av foderstaten gett effekt...pigg och glad verkar han vara i alla fall och jag är så himla nöjd med Jamies skoning. Bara hoppas att skorna sitter på några veckor till!