Åkte en sväng till Annika och pratade lite mitt på dagen, blev kvar där ganska länge så hästpysslandet blev lite lidande...Jag har ju även kommit aningens efter i pluggandet efter allt jobbigt strul, hade jag inte koncenrationssvårigheter innan så har jag det nu...  Väl på stallet hade gulliga Linn fixat Rippes mockning och halmat fint, jag och stallet kommer att hjälpas åt med hans skötsel. Det känns skönt även om jag inte har något direkt emot det, jag får lägga lite extra tid på hans promenader och det är ju bra.

Crusse stod i hagen och ropade när han såg mig, lika glad blir man varje gång. Tog in honom och kände på brodden, den satt icke förvånande stenhårt så det är bara att glömma att jag kan skruva ur dem. Sedan borstade jag, glanssprayade hans fina svans och tog en promenad med honom längs vägen. Vi mötte lastbilar och hästtransporter men från marken är Crusse en klippa nu, så trygg och kommunikativ. Han klev på med pigga steg och det var verligen skönt att få lite tid själv tillsammans med honom. Mysade med morötter och kramar när vi kom tillbaka, nu skall jag njuta av våra sista dagar tillsammans.

Väl hemma fick jag äntligen kontakt med Sunkan, pratade lite om Crusse och kom överens om att han drar skorna imorgon eller på lördag. Skönt att slippa åka utan vassa saker på fossingarna.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Egentligen förvånas jag inte, kan inte titta men kan samtidigt inte låta bli. Medvetandegöra vansinnet utan att egentligen kunna göra något åt det. Vägra resa till det förlovade landet? Skippa McDonalds, Wrangler och Coca Cola? Eller bara fundera öve...

Det finns ett stort land i väst som svänger sig med stora ord om det mesta. Hur grymheten sprider sig över världen, andra länders moraliska förfall. Som vanligt är det alltid bäst att sopa rent framför sin egen dörr...eftersom man inte ens kan visa r...

Ja, jag kan ju knappast anklaga någon för att inte kommentera i den här bloggen. Finns inte så mycket att kommentera och jag känner inte riktigt att jag fullgör min plikt som bloggare..Så kan det vara. Jag har i alla fall fortsatt så sakteliga med Ca...

Jag får väl ta ett beslut angående det om ett tag...den lever ungefär som jag..lite då och då. Campari är ju egentligen huvudpersonen men han varken hinns eller orkas med som han borde. Det är svårt att sätta igång en fånghäst...särskilt som det n...

Under mina dryga 20 år som hästägare har jag haft väldigt få hovslagare och jag har haft tur med dem också skulle jag vilja säga...å andra sidan har jag aldrig varit rädd för att betala för jobbet heller. Här nere är det inte så himla mycket som k...