Jag har vänt på dygnet så jag pysslar numera på natten...

Det finns dem som tycker att jag är en ganska negativ och cynisk person när det gäller mina hästar, trots att jag älskar dem så högt. Jag tror att det kan vara lätt att förväxla realism med cynism, särskilt om man inte har en aning om vad vederbörande har varit med om tidigare.

Mitt hästliv har - precis som många andras - bestått av toppar men också avgrundsdjupa dalar där stor sorg har varit inblandad.

Idag är jag förberedd på det mesta och det kan kanske ibland låta som att jag drivs av en stor negativism. En sak är i alla fall säker och det är att jag alltid har älskat min hästar och att jag bara vill dem gott. Jag vet också att de inte är sköra som individer men att livet är det...

Min första häst var som de flesta redan vet den 1,5-åriga klapphingsten Cashiro som jag fick när jag var 18 år.

Min dröm om en arabhäst som inte riktigt blev som jag hade tänkt men som ändå ledde in mig på över 20 år som hästägare.

Jag såg det inte ens som en utmaning, jag bara levde min dröm...här var min dröm:

Han var ett litet helvete i en svart, stickelhårig kropp men sorglös som den pojkvasker han var.

Han såldes innan jag gav mig in på att rida in honom - som tur var , och idag ser han ut så här:

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Egentligen förvånas jag inte, kan inte titta men kan samtidigt inte låta bli. Medvetandegöra vansinnet utan att egentligen kunna göra något åt det. Vägra resa till det förlovade landet? Skippa McDonalds, Wrangler och Coca Cola? Eller bara fundera öve...

Det finns ett stort land i väst som svänger sig med stora ord om det mesta. Hur grymheten sprider sig över världen, andra länders moraliska förfall. Som vanligt är det alltid bäst att sopa rent framför sin egen dörr...eftersom man inte ens kan visa r...

Ja, jag kan ju knappast anklaga någon för att inte kommentera i den här bloggen. Finns inte så mycket att kommentera och jag känner inte riktigt att jag fullgör min plikt som bloggare..Så kan det vara. Jag har i alla fall fortsatt så sakteliga med Ca...

Jag får väl ta ett beslut angående det om ett tag...den lever ungefär som jag..lite då och då. Campari är ju egentligen huvudpersonen men han varken hinns eller orkas med som han borde. Det är svårt att sätta igång en fånghäst...särskilt som det n...

Under mina dryga 20 år som hästägare har jag haft väldigt få hovslagare och jag har haft tur med dem också skulle jag vilja säga...å andra sidan har jag aldrig varit rädd för att betala för jobbet heller. Här nere är det inte så himla mycket som k...