Red ut en sväng på kvällskvisten. Det blåste halv storm så jag tänkte att det kunde vara trevligt att rida i skogen där det är lite lä mellan träden. Jag provade en ny stig som började väldigt trevligt men som mynnade ut i allt sankare mark. Campari ville säga upp sig och vända vilket vi var tvugna att göra till slut. Kom ut på en grusväg där Campari absolut skulle gå åt hemhållet...gräl men vi kom iväg åt rätt håll till slut, C i trav, arg som ett bi. Resten av turen blev bara ett evigt sprättande och halvstrejkande..inte gå dit, inte gå i lera, inte gå på stenar, rädd för en citronfjäril, rädd för ett rådjur, ABSOLUT inte gå upp i paddocken på hemvägen...Tjafs, tjafs men idag fick jag bestämma i alla fall. Kunde ha blivit en himla mysig tur i det härliga vädret men det blev mest gräl. Efter idag har jag bestämt mig för att inte rida i skogen i alla fall, jag vet inte hur många gånger han har snubblat och hållt på att gå omkull idag...det är ju omväxlande väldigt stenigt och väldigt lerigt här så jag kan förstå att han tycker att det är trist, särskilt som att det gör ont i hans fossingar. Ja, ja...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Egentligen förvånas jag inte, kan inte titta men kan samtidigt inte låta bli. Medvetandegöra vansinnet utan att egentligen kunna göra något åt det. Vägra resa till det förlovade landet? Skippa McDonalds, Wrangler och Coca Cola? Eller bara fundera öve...

Det finns ett stort land i väst som svänger sig med stora ord om det mesta. Hur grymheten sprider sig över världen, andra länders moraliska förfall. Som vanligt är det alltid bäst att sopa rent framför sin egen dörr...eftersom man inte ens kan visa r...

Ja, jag kan ju knappast anklaga någon för att inte kommentera i den här bloggen. Finns inte så mycket att kommentera och jag känner inte riktigt att jag fullgör min plikt som bloggare..Så kan det vara. Jag har i alla fall fortsatt så sakteliga med Ca...

Jag får väl ta ett beslut angående det om ett tag...den lever ungefär som jag..lite då och då. Campari är ju egentligen huvudpersonen men han varken hinns eller orkas med som han borde. Det är svårt att sätta igång en fånghäst...särskilt som det n...

Under mina dryga 20 år som hästägare har jag haft väldigt få hovslagare och jag har haft tur med dem också skulle jag vilja säga...å andra sidan har jag aldrig varit rädd för att betala för jobbet heller. Här nere är det inte så himla mycket som k...