Idag har det nog vänt, kanske med hjälp av lite mediciner... Campari stod i hagen och såg väldigt nöjd och glad ut, flirtandes med tjejerna. Bogen var mindre svälld men framknäet var stort som en handboll istället...i och för sig precis som det skall vara. Han hummar så fort Libra bara kommer i närheten, Donna är han lite försiktigare med, smågrabbarna får bara suröron de...Han gick omkring lite själv och även om det gjorde ont så var det bättre. När jag kom med buttan så försökte han till och med smita iväg men det misslyckades, så rörlig var han inte som tur var.

Eftersom han var så pass mycket bättre så tvingade jag inte ut honom idag vilket kanske var dumt, han skulle säkert ha mått bra av det. Jag nöjde mig med att mocka och pyssla, sedan så åkte jag faktiskt hem för att inte återvända mer idag. Ulrika skulle ge resten av medikamenterna vid intag och det är nog nyttigt för mig att ta emot lite hjälp. Man måste inte alltid vara"on top of it", i alla fall inte PRECIS hela tiden. Med lite tur kan Campari gå ut med de andra till helgen om han nu inte gör slag i saken själv...

 

cia

6 oktober 2011 12:50

Hej! Vad skönt att han mår bättre nu. Det verkar gå åt rätt håll. Kommer ihåg när Polimina blev sparkad av surtanterna i hagen så att hon fick ett fult sår och hela benet svällde upp som en stock. Som tur var fick hon ju inga men av det. Han är snart sitt forna jag ska du se.

Lena Kyhle

6 oktober 2011 19:32

Ja, idag var han riktigt jobbig...Antar att det är något bra. Han har sådant tjejtycke att det nästan är jobbigt!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Egentligen förvånas jag inte, kan inte titta men kan samtidigt inte låta bli. Medvetandegöra vansinnet utan att egentligen kunna göra något åt det. Vägra resa till det förlovade landet? Skippa McDonalds, Wrangler och Coca Cola? Eller bara fundera öve...

Det finns ett stort land i väst som svänger sig med stora ord om det mesta. Hur grymheten sprider sig över världen, andra länders moraliska förfall. Som vanligt är det alltid bäst att sopa rent framför sin egen dörr...eftersom man inte ens kan visa r...

Ja, jag kan ju knappast anklaga någon för att inte kommentera i den här bloggen. Finns inte så mycket att kommentera och jag känner inte riktigt att jag fullgör min plikt som bloggare..Så kan det vara. Jag har i alla fall fortsatt så sakteliga med Ca...

Jag får väl ta ett beslut angående det om ett tag...den lever ungefär som jag..lite då och då. Campari är ju egentligen huvudpersonen men han varken hinns eller orkas med som han borde. Det är svårt att sätta igång en fånghäst...särskilt som det n...

Under mina dryga 20 år som hästägare har jag haft väldigt få hovslagare och jag har haft tur med dem också skulle jag vilja säga...å andra sidan har jag aldrig varit rädd för att betala för jobbet heller. Här nere är det inte så himla mycket som k...