Idag har det nog vänt, kanske med hjälp av lite mediciner... Campari stod i hagen och såg väldigt nöjd och glad ut, flirtandes med tjejerna. Bogen var mindre svälld men framknäet var stort som en handboll istället...i och för sig precis som det skall vara. Han hummar så fort Libra bara kommer i närheten, Donna är han lite försiktigare med, smågrabbarna får bara suröron de...Han gick omkring lite själv och även om det gjorde ont så var det bättre. När jag kom med buttan så försökte han till och med smita iväg men det misslyckades, så rörlig var han inte som tur var.

Eftersom han var så pass mycket bättre så tvingade jag inte ut honom idag vilket kanske var dumt, han skulle säkert ha mått bra av det. Jag nöjde mig med att mocka och pyssla, sedan så åkte jag faktiskt hem för att inte återvända mer idag. Ulrika skulle ge resten av medikamenterna vid intag och det är nog nyttigt för mig att ta emot lite hjälp. Man måste inte alltid vara"on top of it", i alla fall inte PRECIS hela tiden. Med lite tur kan Campari gå ut med de andra till helgen om han nu inte gör slag i saken själv...