Äntligen hemma efter en väldigt händelserik helg.

Den började i torsdags när vi med en vilt sjungande Meja (katten) i bilen åkte ned till Stockholm. Ett tomt släp hade vi med oss som vi lämnade på Södertälje ridklubb i hopp om att få med oss en häst hem.

På fredagen var det dags för besiktning...väldigt jobbigt som vanligt men Campari visade upp sig utan anmärkningar förutom några smågrejor som en vuxen häst får ha, veterinären tyckte att han var en väldigt klok och trevlig häst även om han inte rörde sig som Totilas...det är det ju många som gör..not!

Fredagkvällen spenderades tillsammans med goda vänner och jag drack en hel hög smoothies som tydligen hade en massa rom i sig men det märktes inte förrän efter ett tag...Vi höll igång till tretiden innan det blev sova med en fot i backen eftersom rummet åkte karusell.

Lördag morgon (11.30) insåg jag att jag INTE skulle göra om detta på lördag kväll och att det nu var färdigfirat för ett tag framöver. Därför blev lördagen lugn och jag var redo att hämta upp min nyligt betalda häst på söndag morgon. Campari var lugnet själv trots att den kvinnliga delen av sällskapet hade lite svårt att hålla tårarna borta (även jag). Det är aldrig lätt att skiljas från någon man pysslat om varje dag i flera år men han finns kvar och jag kommer att ta hand om honom så bra jag bara kan.

Resan gick bra men visst kände jag av honom ett par gånger, när det låter undrar man vad som är fel och när det är knäpptyst undrar man vad som är fel...aldrig nöjd. Det gick i alla fall bara fint och han spatserade världsvant ut på Färstas parkering, transportskydden såg i princip lika nya ut som när vi åkte så visst har han åkt lugnt. Han fick skritta igång lite i tältet innan han fick gå ut i rasthage ett par timmar, kvällen var så himla fin och han rullade sig glatt i leran...det var han väl förtjänt. Sedan blev det borstning och pyjamas på innan kvällsmaten serverades, Campari uppförde sig som att han var hemma och gjorde ingen affär av något alls. Jag sade till Gun att det kändes så ovant att inte behöva oroa sig över allting utan att jag är trygg med att Campari kan hantera det här, det känns lite annorlunda men oerhört skönt.

Nu skall jag försöka plugga lite till provet på onsdag och sedan skall jag packa ned lite RIDkläder för jag tänkte faktiskt ta en skrittis imorgon. Det är knappt så att jag tror att det är sant..

Tack familjen Thelin för att jag fick köpa Campari, ni kan känna er trygga med att han kommer att bli älskad här!