Idag red vi ut en sväng och tro nu inte att jag tog den hemska svängen igen, för det gjorde jag inte. Trots det var Campari motvillig i början, han var nog rätt övertygad om vart vi var på väg.

I stället red jag in i skogen, kladdade i lera, snubblade på stenar, halkade på rötter och gick lite vilse. Dessutom skuttade vi över ett dike, Campari är verkligen inte terränggående...men jag vägrar att låta mig skrämmas av att han skall göra sig illa så vi tränar vidare i oländiga marker. Efter skogen blev det ganska mycket åkermark också vilket passade den markbundna farbrorn bättre.

Ingen idealisk tur men vi fick in lite frisk trav och galopp i alla fall så jag skall inte klaga.

För övrigt har han blivit knölig i sadelstaden, har ingen aning om varför men det har ju varit ett grovfoderombyte så kanske det. Avvaktar precis som med den envisa muggen...