Idag red jag ut en sväng längs både asfalt och äng för att avsluta i paddocken. Campari var lite piggare än igår, eller han är väl pigg och glad så länge han inte måste gå dit han inte vill alternativt jobba med mig på ryggen...Ute skrittade jag uteslutande men i paddocken jobbade vi galopp ett litet tag.

Idag hade jag på allroundsadeln samt Mylerpelhamet vilket verkar ha någon konstig effekt på honom. Visst, han beter sig som att jag stoppat in något väldigt vasst i munnen, går lite bakom hand och åmar sig. Det konstigaste är dock att han plötsligt kan galoppera i tretakt, sätta under sig i alla fall lite och fixar riktigt balanserade diagonalslutor. Är inte det konstigt?? Skulle han vantrivas med bettet borde han ju tjorva men istället gör han som jag vill. Till saken hör att bettet är bland det mest ergonomiska och mjuka som finns i stångväg så han är knappast kuvad...Vad vet jag? Han får väl gå med pelhamet då och då så att vi får något vettigt gjort och jag kan få känna det som att jag kan rida...i alla fall för en kvart eller så.

Väl hemma behandlade vi muggen som gör ont ibland och inte ibland, han är ju knappast konsekvent min krake.

På Torsdag står vinterskor på schemat, skoning är ju ett intressant kapitel när det gäller Campari. Törs man hoppas på att han inte blir öm...