Idag red jag och Malou till ridhuset vid kyrkan, en tur på cirkus 1,5 timme inklusive lite dressyrkrumelurer. Vi kom iväg innan det var bäcksvart men största delen av turen gick i mörker, som tur var funkade lampan denna gången...Jätteduktiga var hästarna, inga dumheter trots lastbilar och annat tjafs på vägen. Skönt att de är så trygga tillsammans nu när vi skall ut i trafiken på vintern.

Ridhuset är i alla fall jättefint men tyvärr har de lagt in nytt underlag som än så länge är väldigt tungt. Därför blev det väldigt lite jobb för Campari och det tyckte nog han var lika bra, han var hur tung som helst i galoppen. På hemvägen fick han en massa dumheter för sig och började rycka i tygeln och kasta med huvudet, till slut hoppade jag av och då slutade han. Antingen var han trött i ryggen eller så gillar han inte att jag luggar honom med benlädren, han blir alldeles nött på sidorna. I vilket fall måste jag lyssna på honom när han protesterar...

Väl hemma såg jag att han var lite snedbelastad av sadeln, den ligger ju inte optimalt och så här långa turer kanske gör att den blir obehaglig. Nu tillhör ju faktiskt denna sadeln Färsta (den åkte med i flytten av bara farten...) så den skall lämnas tillbaka när jag kommer upp nästa gång, som tur är används den inte alls plus att den är ganska skraltig vid det här laget. Vi får se om budgeten tillåter att jag lägger ett bud på den...Om det nu är någon idé om den inte ligger bra..

Tiden får väl utvisa det, imorgon tömkör jag litegrann.