Promenerade upp till paddocken för ett dressyrpass där jag bestämt mig för att försöka hålla en röd tråd, fokus låg på min sits samt Camparis reaktioner och bakben.

Det är ju faktiskt så att jag inte kan gnöla över hans form och framåtbjudning om jag inte är konsekvent och har en vettig sits.

Campari hade hygglig energi men jag fick ändå vara på honom med spöet vid de första övergångarna till trav, något han tog på ett bra sätt och bättrade sig.  Jag höll mig på fyrkantsspåret och försökte koncentrera mig på att sitta ordentligt och att strama upp mig istället för att falla framåt när Campari strulade. Det gick ändå någorlunda och jag kunde tänka lite mer på vart jag hade hans bogar och bakben, i vänster varv blir det lite öppna-tanke och i höger lite förvänd sluta-tanke, efterhand kom givetvis formen även om han var stadigare i höger.

Galoppen är fortfarande en stötesten och jag sitter gärna och tjuvhåller, precis som Campari vill...i stället borde jag rida honom framåt mot handen men det tycker vi båda är jobbigt. Tyvärr tappade jag koncentrationen på slutet vilket var himla onödigt, jag började pyssla med några höga cavaletti helt utan anledning. Jag måste hålla mitt lektionsfokus nu när jag inte har någon hjälp på backen.

Trots allt ett litet steg framåt, nu har jag lite att planera till nästa pass...Imorgon blir det vila.

Nu bloggar jag alldeles för sent så det jag skriver om hände igår...

Efter två dagars vila fich Campari gå upp i paddocken och bli tömkörd igen...Det var både bättre och sämre än för ett par dagar sedan. Framåtbjudningen och motivationen var ljusår bättre men han var lite efter sig med höger bak vilket han inte var då. Jag tycker inte att jag kan skylla på muggen då den är väl kontrollerad och på tillbakagång så jag undrar om det är muskulärt i bakdelen, han är ganska "knutig" i muskulaturen där. Jag var ändå nöjd med honom då han var gladare och blev bättre efterhand, högervarvet var jättefint medan vänstergaloppen var bärigare. Jag kunde galoppera honom på spåret och gå efter vilket är en framgång även om han hamnar lite bakom hand. Jag är ju ingen mästare på tömkörning så det får bli lite som det blir.

Vi får se hur det blir imorgon, kanske lite mjukridning...

Foton tagna för ett par dagar sedan:

Jag tror att han mår bra och jag tycker att det syns!