Nu bloggar jag alldeles för sent så det jag skriver om hände igår...

Efter två dagars vila fich Campari gå upp i paddocken och bli tömkörd igen...Det var både bättre och sämre än för ett par dagar sedan. Framåtbjudningen och motivationen var ljusår bättre men han var lite efter sig med höger bak vilket han inte var då. Jag tycker inte att jag kan skylla på muggen då den är väl kontrollerad och på tillbakagång så jag undrar om det är muskulärt i bakdelen, han är ganska "knutig" i muskulaturen där. Jag var ändå nöjd med honom då han var gladare och blev bättre efterhand, högervarvet var jättefint medan vänstergaloppen var bärigare. Jag kunde galoppera honom på spåret och gå efter vilket är en framgång även om han hamnar lite bakom hand. Jag är ju ingen mästare på tömkörning så det får bli lite som det blir.

Vi får se hur det blir imorgon, kanske lite mjukridning...

Foton tagna för ett par dagar sedan:

Jag tror att han mår bra och jag tycker att det syns!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Egentligen förvånas jag inte, kan inte titta men kan samtidigt inte låta bli. Medvetandegöra vansinnet utan att egentligen kunna göra något åt det. Vägra resa till det förlovade landet? Skippa McDonalds, Wrangler och Coca Cola? Eller bara fundera öve...

Det finns ett stort land i väst som svänger sig med stora ord om det mesta. Hur grymheten sprider sig över världen, andra länders moraliska förfall. Som vanligt är det alltid bäst att sopa rent framför sin egen dörr...eftersom man inte ens kan visa r...

Ja, jag kan ju knappast anklaga någon för att inte kommentera i den här bloggen. Finns inte så mycket att kommentera och jag känner inte riktigt att jag fullgör min plikt som bloggare..Så kan det vara. Jag har i alla fall fortsatt så sakteliga med Ca...

Jag får väl ta ett beslut angående det om ett tag...den lever ungefär som jag..lite då och då. Campari är ju egentligen huvudpersonen men han varken hinns eller orkas med som han borde. Det är svårt att sätta igång en fånghäst...särskilt som det n...

Under mina dryga 20 år som hästägare har jag haft väldigt få hovslagare och jag har haft tur med dem också skulle jag vilja säga...å andra sidan har jag aldrig varit rädd för att betala för jobbet heller. Här nere är det inte så himla mycket som k...