Ja, det är kanske den jag har...Hästen får i princip både försvinna och slå sig halvt fördärvad för att denna blogg skall bli intressant...Inge kul att fotografera heller eftersom det är gråmulet här vareviga dag! Jag får försöka bättra mig lite, kanske skriva om lite andra saker än hästen, vad vet jag...Inget ni utvalda läsare vill veta om undertecknad??? (just kidding...)

Idag blev det en prommis upp till paddocken där vi fick sällskap av Jennifer och hennes tjusiga fuxmärr Donna. Campari var väldigt starstruck och lyssnade inte nämvärt på sin chaufför, det gjorde han för övrigt inte innan hon kom upp heller för den delen. Överhuvudtaget var han seg och långsam i reaktionerna, jag fick väcka upp honom ganska rejält och då blev det mycket bättre utan att han blev stressad. Ganska nöjd med traven ändå även om formen blev som den blev när han inte riktigt bjöd. Galoppen var dessvärre i riktig sirap, bara att välja mellan fyrtaktsgalopp eller rusande halvt utom kontroll...Jag måste nog cantra honom lite någon dag så att han får igång sin kropp, kanske ta ett lite skutt...

I det stora hela var det väl OK även om jag hade svårt att koncentrera mig och hålla mig till planen, kanske ovan vid att rida tillsammans med någon...vad vet jag.

Vad gäller såret så vätskar det fortfarande men det får göra det till det slutar helt enkelt, det var nog djupare än vad jag trodde från början.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Egentligen förvånas jag inte, kan inte titta men kan samtidigt inte låta bli. Medvetandegöra vansinnet utan att egentligen kunna göra något åt det. Vägra resa till det förlovade landet? Skippa McDonalds, Wrangler och Coca Cola? Eller bara fundera öve...

Det finns ett stort land i väst som svänger sig med stora ord om det mesta. Hur grymheten sprider sig över världen, andra länders moraliska förfall. Som vanligt är det alltid bäst att sopa rent framför sin egen dörr...eftersom man inte ens kan visa r...

Ja, jag kan ju knappast anklaga någon för att inte kommentera i den här bloggen. Finns inte så mycket att kommentera och jag känner inte riktigt att jag fullgör min plikt som bloggare..Så kan det vara. Jag har i alla fall fortsatt så sakteliga med Ca...

Jag får väl ta ett beslut angående det om ett tag...den lever ungefär som jag..lite då och då. Campari är ju egentligen huvudpersonen men han varken hinns eller orkas med som han borde. Det är svårt att sätta igång en fånghäst...särskilt som det n...

Under mina dryga 20 år som hästägare har jag haft väldigt få hovslagare och jag har haft tur med dem också skulle jag vilja säga...å andra sidan har jag aldrig varit rädd för att betala för jobbet heller. Här nere är det inte så himla mycket som k...