Egentligen kan man väl inte kalla det för dressyr men vi var i alla fall i ridhuset, skönt för det var väldigt varmt i solen. Dessutom är utebanan stenhård så där får inte Campari vara över huvud taget. Jag var väl ganska vag och trevande så det blev en del blaj med ridningen, svårt för Campari att veta vad jag vill när jag knappt håller kvar tygeltagen två sekunder...för att inte tala om sits och skänkel. Jag stramade upp ridningen lite efter ett tag och då gick det bättre, jag har ju en äldre häst men han är ju varken tankeläsare eller radiostyrd.

Rörelsemässigt är jag ganska nöjd, han tog ut steget och kändes inte oren utan ganska rytmisk. Lite sned så här efter vilan men det kan vi nog komma till rätta med om jag hittar en plan med min ridning.

Ja, så mycket att skryta med var väl knappast dagens pass men han blev lite svettig under sadeln i alla fall...Efteråt blev det betning och lite avsvampning, hjärtehästen uppförde sig oklanderligt som "vanligt" (peppar, peppar).