Fick reda på att Campari hade levt rövare i hagen en dag förra veckan och gissa vem som blev värsta hönsmamman...så rädd börjar jag bli om honom.

Fast jag kämpar emot det, bara så att ni vet! Även om det inte går så bra...Ja ja han har säkert brallat runt förut...bara det inte blir en vana...Usch vad nervös jag blir!

Skrittade i alla fall ett pass på en nysandad plan, mjukt och jämnt utan sten. Jag red C på Dexters Mylerbett, det verkar ju lite på ett annat sätt i munnen. Jag tyckte att han svarade fint på det men jag måste prova några gånger till innan jag vet om det är någon idé att fortsätta med det. Tycker ändå att vi har kommit lite på väg även om det blev lite si och så med koncentrationen idag.

Båda benen var svala idag för första gången på väldigt länge, dock var sträcksenan fortfarande ful. Jag har dessutom förstått varför han ser ut som han gör...givetvis står han som en friande prins (på ett och samma knä) hela dagarna i jakten på gräs, det är därför han  alltid är lerig just där också. Känns som att jag borde se över hagsituationen för det är inte ett dugg bra men vad i all världen skall jag göra?? Förhoppningsvis är det inget farligt men kul är det inte!