Idag gick jag upp och tömkörde lite i paddocken som fortfarande är ganska stum. Av den anledningen fick han jobba i lågt tempo med fokus på takt, takt och åter takt. I vänster varv lite hög i formen, jag får hålla rätt på ytterbogen men han håller tempot fint. I höger varv håller sig bogen på plats och formen är lägre men tempot blir lätt lite högt och han dyker lite.  Jobbade på med lite övergångar men hoppade över galoppen pga underlaget. Jag tyckte att han såg OK ut, jag får vänja mig vid att han är 18 år och i ganska kass kondis. I övrigt var han bara för mysig, nästan lite loj...till och med när grannhästarna busade järnet i hagen stod han lugnt medan jag bytte tömsättning. Antingen beror det på att jag tagit bort allt kraftfoder eller så är det ett resultat av att han jobbas lite mer...eller kanske en kombination. En del kan i och för sig tillskrivas hans fina temperament...Han var absolut inte lat,han var bara lite dämpad...

Har väldiga grubblerier omkring huruvida det är försvarbart att ens behålla honom, jag har egentligen inte alls råd och det är oerhört stressande och ångestladdat att inte ha något ekonomiskt utrymme. Jag har inga större problem med att lägga de slantar jag har på hästen, däremot mår jag fysiskt illa när jag känner att jag inte kan ge honom det han behöver. Nu är det en gammal hovslagarräkning på väg, snart är det dags för ny skoning, samtidigt skall det tas prover för att kolla hans eventuella insulinresistens, han behöver specialfoder och till råga på allt har hans gamla sticksår på bogen börjat strula. Pengarna finns inte och jag vet inte hur jag skall lösa det, jag är fullvuxen nu och en dag måste jag ta mitt ansvar. Frågan är bara vart jag tar vägen om jag måste göra mig av med honom...det kommer bara bli en klädhög kvar...Funderingar, tårar och beslut att ta.

Bästa kompisen