Jag börjar förstå varför folk säljer sina hästar när de börjar jobba heltid...tiden bara rusar iväg. Idag blev det ingenting alls då jag jobbade 9-17,15, sedan tog jag och Anki en promenad med Bästa plus att vi hade lite pratbehov och vips var klockan sju...

På stallet hade Campari fått vara kvar ute då Cobras matte hade kvällen och honom gick det då ingen nöd på. Borstade och konstaterade att han inte var mer sömtryckt idag så Carin kunde lugnt styra kosan tillbaka till Umeå. Efter det blev det bara lite ojande över han långa man som måste ryckas...och nu har jag kommit hem och har tagit ett bad, snart dags för bingen.

Vilket konstigt liv!

Imorgon tar vi nya tag och jag hoppas att det blir lite bättre med tid då, jag måste verkligen komma igång igen annars kommer Campari bli en ren pysselhäst. Jag har ju en benägenhet att bli väldigt passiv när mina hästar haft problem, svårt att våga belasta igen i rädsla för att något skall "komma tillbaka". Campari behöver få börja röra på sig igen, hans gamla kropp mår inte bra av att vila så nu får jag skärpa mig!!

 

Mia

2 juni 2011 23:26

Ja man får verkligen pyssla för att få till det med hästeriet. Men för mig så börjar det bli lättare barnen är stora och jag får mer egen tid. Har bara en son kvar i lyan nu, blandade känslor :) :(...men jag vänjer mig snart.Man behöver inte planera in vilodagar dom kommer av sig själv. Har byggt sommarhage idag så äntligen ska Rossi få umgås med Calle på riktigt. Framtänderna glappar så vi får se om dom lossnar på kuppen :)))

Lena Kyhle

3 juni 2011 20:57

Man kan ju säga att barn inte riktigt skulle passat in i mitt livspussel men det är väl sådant som bara måste fungera.
Skönt för Rossi och Calle att få gå tillsammans och göra av med energi, framtänderna lär väl ryka av en eller en annan anledning!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Egentligen förvånas jag inte, kan inte titta men kan samtidigt inte låta bli. Medvetandegöra vansinnet utan att egentligen kunna göra något åt det. Vägra resa till det förlovade landet? Skippa McDonalds, Wrangler och Coca Cola? Eller bara fundera öve...

Det finns ett stort land i väst som svänger sig med stora ord om det mesta. Hur grymheten sprider sig över världen, andra länders moraliska förfall. Som vanligt är det alltid bäst att sopa rent framför sin egen dörr...eftersom man inte ens kan visa r...

Ja, jag kan ju knappast anklaga någon för att inte kommentera i den här bloggen. Finns inte så mycket att kommentera och jag känner inte riktigt att jag fullgör min plikt som bloggare..Så kan det vara. Jag har i alla fall fortsatt så sakteliga med Ca...

Jag får väl ta ett beslut angående det om ett tag...den lever ungefär som jag..lite då och då. Campari är ju egentligen huvudpersonen men han varken hinns eller orkas med som han borde. Det är svårt att sätta igång en fånghäst...särskilt som det n...

Under mina dryga 20 år som hästägare har jag haft väldigt få hovslagare och jag har haft tur med dem också skulle jag vilja säga...å andra sidan har jag aldrig varit rädd för att betala för jobbet heller. Här nere är det inte så himla mycket som k...