Idag möttes jag och Malou upp i stallet för en mörkeruteritt, ingen av oss vill sticka ut ensamma på vägarna i kolmörkret så då försöker vi göra slag i saken en vardagkväll i veckan. Ingen av oss var på topp så vi skrittade bara iväg för att se vart vägarna tog oss.

Campari var pigg - seg - pigg beroende på vart vi gick...han tvingades gå till den gamla hatgården vilket var väldigt motsträvigt medan han gärna skrittade på när vi var förbi. Egentligen gillar han att vara ute med Lena, bara han slipper gå dit han inte vill.

Vi red i alla fall upp en kanonfin väg där vi kunde trava friskt i kolmörkret, tyvärr ledde den till ett villaområde men den var väl värd att prova i alla fall. På hemvägen blev det ett rejält men långsamt travpass till, jag rider ju med en quarter så det är bra att ha en häst med medioker gång! Han var i alla fall jättefin hemåt, lätt i handen och hyggligt rytmisk trots att det gick lite sakta.

Nöjd med turen och jag får väl erkänna att jag hellre har en häst som jag får leda över läskiga gårdar än en som inte är trafiksäker. Campari och Lena är kanonsäkra (peppar, peppar, än så länge...) i trafiken trots mörkret med allt vad det innebär.

Tyvärr har jag upptäckt att han är sådär mystiskt svullen på framsidan av skanken igen, han kanske har varit det hela tiden bara det att jag har haft annat att tänka på. Jag får väl hålla ett öga på det och kolla upp det om det behövs, jag har svårt att tänka mig att det är något man kan göra något åt. Jag tycker att det ser ut som en gammal muskelskada men jag vet inte riktigt, vore kaske bra att få reda på om det är något man skall undvika eller jobba extra med...I nuläget har han inte ont av det och har ju inte haft tidigare heller så jag antar att tiden får utvisa hur vi gör.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Egentligen förvånas jag inte, kan inte titta men kan samtidigt inte låta bli. Medvetandegöra vansinnet utan att egentligen kunna göra något åt det. Vägra resa till det förlovade landet? Skippa McDonalds, Wrangler och Coca Cola? Eller bara fundera öve...

Det finns ett stort land i väst som svänger sig med stora ord om det mesta. Hur grymheten sprider sig över världen, andra länders moraliska förfall. Som vanligt är det alltid bäst att sopa rent framför sin egen dörr...eftersom man inte ens kan visa r...

Ja, jag kan ju knappast anklaga någon för att inte kommentera i den här bloggen. Finns inte så mycket att kommentera och jag känner inte riktigt att jag fullgör min plikt som bloggare..Så kan det vara. Jag har i alla fall fortsatt så sakteliga med Ca...

Jag får väl ta ett beslut angående det om ett tag...den lever ungefär som jag..lite då och då. Campari är ju egentligen huvudpersonen men han varken hinns eller orkas med som han borde. Det är svårt att sätta igång en fånghäst...särskilt som det n...

Under mina dryga 20 år som hästägare har jag haft väldigt få hovslagare och jag har haft tur med dem också skulle jag vilja säga...å andra sidan har jag aldrig varit rädd för att betala för jobbet heller. Här nere är det inte så himla mycket som k...