Hade laddat för att knalla bort till ridhuset för att tömköra men eftersom det singlat ned lite snö så valde jag paddocken istället. Lite piggare ögon på Campari idag som busade iväg i hagen innan jag fick fatt på honom. Försökte vara aktiv under passet med många övergångar, tempoväxlingar och annat pyssel. Jag tycker att det funkade ganska bra, han var lydig och kunde till och med fatta galopp från skritt. Lite dålig energi till och från men svarade framåt när jag bad om det. I höger varv blir han för låg och vill undandra sig stödet så där måste jag aktivera lite mer, funderar lite över tömsättningen där. I vänster varv är det i stället lite stramare men han svarade fint när jag ställde utåt och bjöd honom yttertömmen. Avslutade med lite samling i galoppen, han kämpade på och några varv var riktigt fina, bara viktigt att variera form, samling och tempo mycket. Nöjd med passet och idag verkade han inte lika matt efteråt.

På fredag åker vi och skor på kliniken.

Allt detta har vi gjort idag...fast inte så länge.

Hämtade snäll och nöjd häst i hagen, sadel, träns osv på, ut mot hatgården i trav på lång tygel och med spöet vilandes på baken. Inte ett tjuvstopp blev det och inte användning av spö eller röst...måste vara någon form av rekord. Vände innan det blev tvärnit och galopperade tillbaka, lekte lite med byten vilket resulterade i ett litet sprattel och kom sedan på att jag kanske inte borde hålla på så mycket utan låta honom bjuda framåt. Dessutom byter han själv i alla kurvor eller när han tittar till på något, jag borde nog träna på att hålla galoppen istället..Han kändes ganska pigg men lite framtung, kan bero på att jag rider på stångbett med två tyglar..tyvärr av ren lathet då jag inte ids byta bett. Vi gick över skogen hem och klättrade lite i den enda backe som finns, han kändes väl OK men inte mer. Väl hemma upplevde jag honom som trött igen utan att för den skull vara svettig eller anfådd, bara lite off. Pysslade om och matade hungrig häst som nu får ännu mindre mat...Den största jag haft får mindre än någon annan...

Idag var det helt fantastiskt väder, sol och varma vindar. Synd bara att snön förvinner och att det kommer att bli kallt imorgon igen...Jag hade planerat in en promenad idag och så fick det bli, lika bra det för Campari stod och sov när jag kom ut. Han var både loj och risig i magen när jag tog in honom men ingen feber, kanske är han bara sig själv.. När vi gick iväg blev han piggare och piggare, klev på bra och verkade ganska intresserad av sin omgivning. Nästan som vanligt skulle jag vilja säga, jag saknar den Campari...även om den här lugna varianten är bekväm att hantera. Uppe hos grannveterinären passade jag på att visa Camparis fettknöl och diskuterade omkring blodprov och foder. Provet är inte 100% tillförlitligt och frågan är om det är någon idé att ta det så länge han inte har problem. Jag har ju redan börjat fodra honom med lägre socker och det kommer jag ju att fortsätta med oavsett provsvaret. Å andra sidan vill jag nog veta om han ligger skyhögt och då kanske man borde medicinera trots att han inte har några direkta problem i nuläget..Vi får se, kanske lika bra att avvakta...eller inte...Det jag ovillkorligen måste göra är i alla fall att banta honom, usch och fy.

Promenaden var trevlig i alla fall och det kändes som att han var lite mer med idag, smet in i halmrummet och andra dumheter...

Ett stycke fettnacke sedan i somras...synd på så rara ärtor..att banta bort menar jag..

Idag gick Campari upp till paddocken tillsammans med sina quartertjejer för lite bomjobb, ganska trevligt tror jag han tyckte. Underlaget var jämnt och fint men lite stumt så det blev jobb i lågt tempo idag, för att det inte bara skall bli skritt så blir det många övergångar.

Jobbade en hel del med övergångar i öppna längs långsidorna, jag måste få fatt på bogarna och lite hjälp med undertrampet. Jobbigt men Campari slet på utan knot, som vanigt hellre i galopp men det blev ev del trav också.

Högergaloppen var kanonfin, han gick över 4 bommar på 15 metersvolt utan större problem och takten var ren. Vänstergaloppen var sämre som vanligt dock med ren takt men han blir lite stark i truten och släpper bakbenen. Jag måste tänka på att hålla honom rak och RÄTA upp mig, Malou frågade försiktigt om sadeln vekligen passade mig...nej, den är ju för liten och jag klättrar på bakvalvet...men jag har inte råd att byta upp mig i storlek nu. Den passar Campari bra och det får räcka för närvarande, räta på ryggen och titta upp kan jag dessutom göra trots att sadeln är trång! Så värst mycket bommar blev det inte för mig men vi skuttade över ett minihinder i alla fall, jag tror att Campari ville lite mer...Antagligen på grund av den prestationen så vill Malou att jag skall hoppa Lena åt henne..är det nu det är läge att ljuga om sitt förflutna?? Men visst kan jag det så länge det är på sandlådenivå med 40 cm hinder.

Avslutade med lite förvänd galopp som avslutades med ett, av Campari, efterlängtat byte..varför i all världen skall man gå i fel galopp? I det stora hela känns han bättre i framför allt galoppen och det är där han mår bäst av att jobba, gratis takt och en matte som rätar på ryggen. Traven är inte någon jättehöjdare men håller jag ned tempot och jobbar mycket övergångar så kommer den också, vi kämpar på.

Idag gick vi till fälten nedanför hagen för att tömköra lite men redan innan blev det action. När jag skulle hämta Campari i hagen stod han vid grinden och väntade, jag gick in, gav honom lite godis...och vips travade han iväg, fick med sig tjejerna och sedan såg man bara tre rumpor...Inte alls irriterande utan bara roligt att se honom busig och glad, jag gick in och mockade för att sedan hämta min häst med hjälp av en hink mat. I alla fall så gick vi ned till fältet sedan, alla märrarna följde efter för att kolla vad vi skulle hitta på. Underlaget var lite knöligt men gräset och snön dämpade en aning, jag fattar inte att det bara snöar tio flingor åt gången här. Campari fick genast publik och när jag bad honom gå ut på volten så fick han små ryck, skulle ställa sig och dra iväg...kul att ha honom lös, flaxande runt hagarna...Efter några åthutningar jobbade han på fint och försökte faktiskt koncentrera sig trots att "systrarna" quarter omväxlande glodde och brallade runt. I vänster varv är han stramare men håller takt och tempo fint, ingen galopp tog vi eftersom han var lite laddad. I höger varv söker han sig nedåt men rinner ivägoch har inte samma takt, dessutom lägger han sig väl mycket i tömmen. Döremot bjöd han fram i en ljuvlig galopp som gick som en klocka så jag lät honom jobba lite. Jag kände mig hyggligt nöjd med det jag såg även om Campari såg lite grinig ut...särskilt när han blev sugen på att dra iväg på den öppna delen av volten...Lite attityd...Verkade nöjd efter passet och alla tjejerna följde längs staketet när vi gick in, bästa belöningen för Campari. Tycker att han var lite mer sig själv idag även om vi inte är där än...

Några tömkörningsbilder från juli 2011:

Slutade lite tidigare idag så jag och Malou stack ut en sväng i eftermiddagssolen, runt byn blev det.Vi var nog ute i närmare en timme men kroppen höll sig varm trots -10. Mest skritt, lite trav och en bit galopp på ganska knarriga vägar, som sagt liiiite mer snö skulle inte göra ett dugg. Campari fortsätter att vara lite dämpad, jag vet inte vad det beror på och nu är det dags att sluta grubbla över det (och omnämna det här...) Ridmässigt var han precis som vanligt även om jag min vana trogen oroar mig för hans fräschör, han travade på fint och njöt av galoppen. Jag prövade lite byten och han gjorde en rad rena byten på raksträckan...jättemysig kommunikation. Överhuvudtaget var det en mysig tur med hästar som verkade uppskatta det.

Efter en meningslös dag med meningslösa diskussioner och meninglösa frågeställningar så var det ganska skönt att åka ut till stallet och ta en promenad med Campari. Vi gick runt fälten i lugn takt, han kändes såpass loj att jag tempade honom efteråt men det var helt OK. Jag vet som sagt inte vad det beror på men han är lite allmänt dassig just nu, pälsen är också tråkig och han har knölar i sadelstaden. Det jag riktar in mig på just nu är att få rätt på foderstaten, hålla igång honom med bara en vilodag per vecka, pyssla lite extra och vara sparsam med lånesadeln. Efter att ha pussat och pysslat lite extra så lämnade jag honom med maten.

Idag gick jag upp och tömkörde lite i paddocken som fortfarande är ganska stum. Av den anledningen fick han jobba i lågt tempo med fokus på takt, takt och åter takt. I vänster varv lite hög i formen, jag får hålla rätt på ytterbogen men han håller tempot fint. I höger varv håller sig bogen på plats och formen är lägre men tempot blir lätt lite högt och han dyker lite.  Jobbade på med lite övergångar men hoppade över galoppen pga underlaget. Jag tyckte att han såg OK ut, jag får vänja mig vid att han är 18 år och i ganska kass kondis. I övrigt var han bara för mysig, nästan lite loj...till och med när grannhästarna busade järnet i hagen stod han lugnt medan jag bytte tömsättning. Antingen beror det på att jag tagit bort allt kraftfoder eller så är det ett resultat av att han jobbas lite mer...eller kanske en kombination. En del kan i och för sig tillskrivas hans fina temperament...Han var absolut inte lat,han var bara lite dämpad...

Har väldiga grubblerier omkring huruvida det är försvarbart att ens behålla honom, jag har egentligen inte alls råd och det är oerhört stressande och ångestladdat att inte ha något ekonomiskt utrymme. Jag har inga större problem med att lägga de slantar jag har på hästen, däremot mår jag fysiskt illa när jag känner att jag inte kan ge honom det han behöver. Nu är det en gammal hovslagarräkning på väg, snart är det dags för ny skoning, samtidigt skall det tas prover för att kolla hans eventuella insulinresistens, han behöver specialfoder och till råga på allt har hans gamla sticksår på bogen börjat strula. Pengarna finns inte och jag vet inte hur jag skall lösa det, jag är fullvuxen nu och en dag måste jag ta mitt ansvar. Frågan är bara vart jag tar vägen om jag måste göra mig av med honom...det kommer bara bli en klädhög kvar...Funderingar, tårar och beslut att ta.

Bästa kompisen