Idag har det åskat så in i bomben, flera timma omkring lunch small och blixtrade det så att man nästan blev skraj. Det enda jag kunde tänka på var hästarna men de är ju en mil härifrån så kanske hade de det lite lugnare.

Alltid när det är sådant här väder tänker jag på lilla Tulle, en ridskoleponny från Härnösand, som under en åsknatt ramlade ned i ett dike. Hela det efterföljande dygnet kämpade vi för att rädda livet på henne tills hon dog mitt framför våra ögon, nedkyld och antagligen skadad invärtes. Givetvis kollades hon av veterinär men de gjorde inte så mycket mer än att ge henne dropp och råda oss att avvakta.

Usch och fy, men återigen...hoppet är det sista som överger oss, vi alla tyckte nog att vi såg små tecken på förbättring... 

Ute hos Campari var det väldigt regnigt men förvånande lugnt i hagarna, de verkade varken vara kalla eller rädda. Jag tog ändå in min genomsura springare som fick tillbringa resten av dagen i sin utebox, såg ingen anledning till att han kulle stå där och till slut bli kall och arg.

Imorgon är det jobb, ridning och kvällsstall på schemat igen, känns om en rutin dessa dagar.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Egentligen förvånas jag inte, kan inte titta men kan samtidigt inte låta bli. Medvetandegöra vansinnet utan att egentligen kunna göra något åt det. Vägra resa till det förlovade landet? Skippa McDonalds, Wrangler och Coca Cola? Eller bara fundera öve...

Det finns ett stort land i väst som svänger sig med stora ord om det mesta. Hur grymheten sprider sig över världen, andra länders moraliska förfall. Som vanligt är det alltid bäst att sopa rent framför sin egen dörr...eftersom man inte ens kan visa r...

Ja, jag kan ju knappast anklaga någon för att inte kommentera i den här bloggen. Finns inte så mycket att kommentera och jag känner inte riktigt att jag fullgör min plikt som bloggare..Så kan det vara. Jag har i alla fall fortsatt så sakteliga med Ca...

Jag får väl ta ett beslut angående det om ett tag...den lever ungefär som jag..lite då och då. Campari är ju egentligen huvudpersonen men han varken hinns eller orkas med som han borde. Det är svårt att sätta igång en fånghäst...särskilt som det n...

Under mina dryga 20 år som hästägare har jag haft väldigt få hovslagare och jag har haft tur med dem också skulle jag vilja säga...å andra sidan har jag aldrig varit rädd för att betala för jobbet heller. Här nere är det inte så himla mycket som k...