Samma jobb i tältet idag, inte lika varmt men Campari var ändå seg som kola från början. Blä för att flytta bakkärran och blä för att reagera snabbt för skänkeln. Blev dock bättre och vi jobbade till och med lite galopp tills min koncentration brast, det finns mycket att göra där för både min och Camparis del men vi får ta det pö om pö. Jag tycker ändå att vi kommit en bit på väg, ryggen gungar till då och då samtidigt som Campari inte famlar lika mycket i blindo när det gäller min hjälpgivning.

Var på stallet i en evinnerlig tid idag, skvaller och gnöl om vartannat men ibland behövs det, jag trodde aldrig att jag skulle komma hem.

Ja just det, anledningen till att Campari varit lite extratrött är givetvis för att Tage och Pasteur börjat gå på gröningen nedanför honom, de har alltså bytt sida...Katastrof tyckte Campari och körde en show i hagen till min stora förskräckelse men allt gick bra och nu kan de till och med stå och snacka lite med varandra.

Campari och Climax är däremot inte riktigt kontanta med varandra sedan Climax bitit loss en bit av Camparis mule efter att han kommit för nära gallret. Campari - som normalt sett är väldigt snäll - vrålade till svar och kastade sig mot Climax boxdörr redo att ta en tugga tillbaka. Tur för Climax att gallret var emellan för Campari var riktigt förbannad, ganska ont gjorde det nog också även om det inte var något gigantiskt bett. Mina moderskänslor kickade in och Climax var impopulär ett litet tag men hästar är ju hästar...