Idag var det full fart ute på stallet - Ride Camp för distriktets westernryttare och många olika ekipage på plats. Tyvärr kommer jag inte att kunna kika på dem något vidare värst då jag jobbar mycket i veckan, sund för det hade varit intressant. Träffade i alla falla Cia och Mia som var nöjda med dagen, Rossi och Calle hade uppfört sig bra.

Själv tog jag en sväng i tältet för att variera mig lite, det blir mycket ridning på bana nu när skogen är så förstörd. Jag tycker i alla fall att mitt och Fias jobb börjar bära frukt, Campari börjar känns lite mjukare, jag har bättre koll på bogarna och det känns lite trevligare att rida. Idag började jag jobba lite med bakbenen, flytta inner bak, skänkelvikningar och öka volten. Skitjobbigt tyckte Campari som svarade med att bli seg som sirap men det hjälps inte, rumpan måste också mjukas upp. Efter en rejäl skrittgenomgång jobbade jag lite övergångar skritt-trav på mittvolten, nogrann att inte tangera spåret och kämpade med ytterbogen. Det gav vissa resultat och efterhand blev det bättre, förhoppningsvis är vi på rätt spår.

Efter travjobbet gick vi ut på stora planen och galopperade ett par varv, lade in några byten som inte fungerade så vidare värst så dem lägger jag nog på hyllan ett tag så att jag inte förstör dem...I vänster varv blir galoppen lite struttig så den kräver lite mer jobb, exakt vilket har jag inte räknat ut än...

Avslutade sedan och skrittade av, väl inne blev det massage och dusch. Jag är inte 100% nöjd med hans ben men han känns OK så jag försöker att inte hetsa upp mig...

Kände mig ändå ganska nöjd med dagen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Egentligen förvånas jag inte, kan inte titta men kan samtidigt inte låta bli. Medvetandegöra vansinnet utan att egentligen kunna göra något åt det. Vägra resa till det förlovade landet? Skippa McDonalds, Wrangler och Coca Cola? Eller bara fundera öve...

Det finns ett stort land i väst som svänger sig med stora ord om det mesta. Hur grymheten sprider sig över världen, andra länders moraliska förfall. Som vanligt är det alltid bäst att sopa rent framför sin egen dörr...eftersom man inte ens kan visa r...

Ja, jag kan ju knappast anklaga någon för att inte kommentera i den här bloggen. Finns inte så mycket att kommentera och jag känner inte riktigt att jag fullgör min plikt som bloggare..Så kan det vara. Jag har i alla fall fortsatt så sakteliga med Ca...

Jag får väl ta ett beslut angående det om ett tag...den lever ungefär som jag..lite då och då. Campari är ju egentligen huvudpersonen men han varken hinns eller orkas med som han borde. Det är svårt att sätta igång en fånghäst...särskilt som det n...

Under mina dryga 20 år som hästägare har jag haft väldigt få hovslagare och jag har haft tur med dem också skulle jag vilja säga...å andra sidan har jag aldrig varit rädd för att betala för jobbet heller. Här nere är det inte så himla mycket som k...