Upp i tältet för lite allvar tänkte jag.

Campari fick en uppladdning i form av öronkel innan ridning, han är väldigt förtjust i all bli masserad på sina lååånga öron. Lindade alla fyra som den dressyrnörd man är och begav mig!

Skrittade fram länge som vanligt och jobbade sedan lite i skritt, Campari var lite stram och tittig, ville inte riktigt komma till ro. I traven strävade han uppåt och gick inte riktigt fram, själv drog jag mest in tyglarna.

Så tänkte jag på hur det var när jag tömkörde, hur mjuk och känslig i munnen han var då. Jag började leda ned hans huvud i skritten och erbjuda honom ett mjukt, stadigt stöd där. Efter hand sänkte han nacken och ryggen började hänga med bättre. Samma sak i trav med lite övergångar och varvbyten, jobbade med att jämna till honom. Han har hunnit bli lite sned under semestern uppe hos mig...Efter ett tag fick det önskad effekt med en häst som bjöd framåt med hyggligt förtroende för handen, jättekänslig i munnen dessutom.

Jag tror att jag måste rida så här övertydligt ett tag för att vi skall komma överens om hur vi skall ha det, jag måste bara se till att erbjuda honom stöd, variera ridvägar och kontrollera min egen kropp (läs: räta upp mig).

Körde inte ett så långt pass eftersom arbetet är lite ovant just nu men jag hoppas att det skall leda till lite bättre ridning från min sida i framtiden!