Eftersom Crusse fick jobba ganska länge igår - med hans måt mätt - så blev det bara lite sittande i gången idag. Crusse var duktig som vanligt men väntar bara på att jag skall hoppa av så att han får godis. Tror att jag skall prova att börja hoppa av på "fel" sida så att han böjer sitt huvud åt båda hållen. Just nu finns jag antagligen bara på vänster sida, kollar han åt höger så blir han väl jätterädd kan jag tro.

I övrigt blev det inte mycket mer för Crusse men jag och Andreas åkte och hälsade på Nimbus i hans nyagamla stall på Alnö. Han verkade trivas bara fint och hade älgbesök utanför hagen när vi var där. Stallet var jättefint och lagomt stort för att vara mysigt.

Avslutade kvällen med att gå på T-sekmöte, mitt löfte för dagen är att skriva ut alla protokoll så att de finns på hemsidan inom kort. Jag förstår inte varför jag inte bara gör det!!  

Idag kom Carin på besök så det blev en riktig maratonkväll.

När hon kom till stallet hade jag redan förberett Crusse på gången med både hängande och sittande. Klev upp flera gånger och han brydde sig inte alls förutom att han ville ha snask. Sadel, träns och benskydd på också ut i ett ridhus fullt med hinder.

Lite löspromenad först sedan hängde jag lite utan reaktion och slutligen satt Carin upp. Allt gick bara bra och jag ledde runt henne i skritt i båda varven. Jag släppte sedan ut dem på linan och de kunde sköta sig själv i båda varven, Crusse var avspänd och gick i en eftergiven form. Av den anledningen så bad vi honom om trav, Carin med ett ordentligt mantag. Allt gick fint tills han reagerade på något vid spegeln där han sprätte till rejält, Carin kom lite snett men vi stoppade honom tillsammans och fortsatte i skritt med mig vid sidan. Han sprätte ett par gånger till ungefär på samma ställe och då förstod vi att han blev rädd för sig själv i spegeln när Carin satt på. Hur dumt det än låter... Han vill väl inte vara en kentaur helt enkelt. Därför flyttade vi oss lite så att vi kunde fortsätta i lugn och ro men då Var Crusse vääääldigt trött och det gick med handbromsen i hela tiden. Han var lite otrygg i traven i höger (svåra) varv så bjudningen blev väldigt ojämn, det i sin tur gör det väldigt svårt att ge honom stöd i tygeln.

När Carin hade satt av klättrade jag upp och skrittade något varv, inga incidenter och det var skönt att sitta på sin egna häst!

Nu önskar ju jag att Carin kunde rida varje dag i några veckor men det går ju inte så jag måste hitta en pilot som vill bli longerad 10 minuter om dagen...

I det stora hela känns det lite bättre, vi har kommit upp på honom igen och kan ta itu med hans otrygghetsproblem. Sanningen är ju den att han blivit mycket tryggare sedan förra helgen, det är bara det att det är så mycket kvar.

Det får bli dag för dag.

Tog i alla fall in en jättetrött häst som fick lyxa lite lös i gången, mycket klappar och kramar blev det. Sedan in i boxen för mat och sömn.

I morgon tar vi tjuren vid hornen igen!

Fredag igen alltså...Crusse var utrustad med lite attityd och stod gärna och krabbade i gången idag. Lyssna på matte kom helt klart i andra hand helt plötsligt. Började med att hänga och sitta på honom i gången vilket gick bra även om han var lite småryckig. Upp i tältet där hans nya haggranne Cobra hoppade med sin matte, Crusse tittade nyfiket men brydde sig inte mycket.

Brydde sig gjorde han däremot när Cobra och hans matte gick hem igen...första gången han gnäggade efter någon på jättelänge. Han samlade sig dock efter att ha brallat runt något varv, när man är lös är det tacksamt att bli hysterisk. Man sparkar efter sin egen svans och är allmänt besatt av demoner,   skönt att titta på istället för att SITTA på.

Som sagt samlade han sig och jag kunde köra hela häng- och klängvisan igen. Vi har lite problem med tån som tar i bakom armbågen men i övrigt är han lugn och accepterar min tyngd. Kanske att Carin får rida en sväng imorgon.

Avslutade med longering, Crusse var fin även om lite spänningar hängde i. Traven är rytmisk och han har riktigt bra driv i bakbenen, dessutom finns det lite olika tempon och han är inte riktigt lika entaktad som t. ex Dai. Upplevde honom väldigt nöjd efteråt och det blev såklart lite kraft och hö i boxen.

Sedan hade jag en liten kort paus tills det var dags att rida lektion igen. Precis som jag trodde hade jag blivit placerad på Purito igen...det är med dubbla känslor för å ena sidan har jag sällan gjort några vettiga pass på honom men å andra sidan så tycker jag om honom på något sätt.   Idag hade han inte gått lektionen innan så jag fick möjlighet att göra iordning honom och skritta fram honom själv. Der kändes som en lite bättre början än att ta över en svettig häst med hög andhämtning, förra veckan trodde han nog att min framtravning var avtravning...I alla fall så jobbade vi lite skänkelvikningar och galoppfattningar längs fyrkantsspåret och Purito var en helt annan häst idag. Betydligt lugnare och mer kommunikativ, vi var liksom ganska överens redan från början och han blev inte arg på mig en enda gång. Jag kände mig mycket nöjd med passet även om min sits kollapsar med jämna mellan rum och Puritos form inte var den bästa bitvis. Idag räckte det med att han lyssnade på mig och bjöd till. Tyvärr är min kropp fortfarande lite manglad sedan förra veckan men jag hoppas att det går till sig.

Jag har nu lagt upp filmerna på Crusse med mera i länksamlingen på höger sida. På det viset behöver man inte söka runt i bloggen för att hitta gamla videoklipp igen om man nu mot förmodan skulle vilja kika på dem igen...  

Idag blev det lite blandat för och med Crusse eftersom mamma var på besök. Han fick lite provmassage medan jag mockade, givetvis lös i gången som den lydiga pålle han är. Eftersom han stod still så utgår vi från att han uppskattade det!

Efter det blev det en lång session i gången då jag hängde och bankade igenom hela honom. Jag avslutade med att sätta mig på honom barbacka i grimma...han funderade nog på vad jag gjorde men stod still och väntade på sitt beröm. Vet inte om mamma fick med det när hon filmade, vi får se.

Efter det sadlade jag och vi gick ut i ridhuset för mera träning. Vi har ju bara varit i tältet och gjort hängövningar så nu var det ju stårt att koncentrera sig här för Crusse...Men jag körde på tills jag kunde hänga ordentligt utan att han rörde sig, tog dock lite tid idag pga lite störningar (som ändå bara är bra). Han är väldigt accepterande när det gäller nya hästar som dundrar omkring, då är det värre med alla spöken som varken hörs eller syns.

Avslutade med lite linlöpning med ordentlig inspänning för första gången. Skritt, trav och galopp i båda varven utan några jätteproblem. Efter det var Crusse ganska trött men också väldigt nöjd, på med täcke och ut i hagen med lunch.

Imorgon repriserar vi! 

Jag är jättetrött, kanske har det blivit lite för mycket hästgrubbel och pluggande för mig på sistone. Att jobba hårt är nog inga problem men att ständigt oroa sig och aldrig återhämta sig är nog värre. Jag måste skärpa mig och ta hand om min hjärna lite bättre tror jag.

Crusse fick samma duvning idag som igår. Han blev på gränsen till tiggig så jag får hushålla lite med godiset tror jag. Han har i alla fall lärt sig att man står blick stilla när matte klänger, annars får man göra om.

Uppe i tältet var han lite spänd i början då det blåste och slog lite grann. Det lade sig dock och idag kunde jag lägga full tyngd i stigbygeln och hänga utan pallstöd - Crusse stod som en stenstod. Jag lade även upp benet i sadeln och drog det längs rumpan och i ljumsken. Det enda han inte uppskattade var när jag petade in tån bakom armbågen (med vilje), det är ju sådant som händer när man sitter upp så lika bra att utsätta honom för det. Där blev det en liten låsning men jag lade min hand där och visade att han inte kom undan, sedan gick det också men det måste vi träna massor på!

Jag var jättenära att sitta upp idag eftersom jag hade hjälmen på...men det får vänta lite, Crusse skall vara ännu mer utråkad innan vi gör det och dessutom skall jag inte vara ensam.

Efter jobbet lekte vi lite med dirigeringar och annat pyssel, jag har den härligaste hästen när det gäller kommunikationsbiten i alla fall. Lätt att känna sig älskad med en sådan häst, det vore väl själva satan om vi inte skulle klara av ridningen också.  

 Jag hade ju en del grubbel för mig igår och jag kan väl säga att Crusse aldrig har varit så till salu någon gång tidigare. Rädda hästar är farliga hästar så är det bara och vem vill ha en farlig häst??   

Lösningen måste således vara att göra Crusse icke rädd och hur gör vi det? Jo jag måste träna, träna, träna och utsätta honom för alla olika farliga saker som kan hända när man är ridhäst. Därför har jag gjort en ny målbild och ger detta ännu en ny chans med fokus på att inte skydda Crusse för någonting! Det var ju bara en tidsfråga innan detta hände, hans rädsla har ju funnits där men hållits i schack för att jag har skyddat honom.  

Således åkte jag ut till Crusse som som verkade fysiskt OK efter besvärligheterna igår och gärna hängde med in. Fast väl där inne talade han om att han kom ihåg gårdagen för jag fick då inte stå på en pall bredvid honom...Då blev det lös häst, stå still, klättra upp på pall, hänga och klänga, slå på Crusses rygg och rumpa osv.   (Fast inte riktigt sådär, såklart!)  Så fort han rörde sig klev jag ned, ställde honom i position och klev upp på pallen igen. Sedan blev det slänga täcke på Crusse i gången, även det var läskigt men han stod still  om än spänd. Sedan blev det sadel på, läskigt men den gick an efter en hälsningsceremoni. Upp på pallen i gången, slå, slita, hänga och dra i sadeln från båda håll, stå still är ett måste.

Så höll vi på ett bra tag innan vi gick upp i tältet där Crusse var förvånansvärt lugn. Vi gick runt länge med mig i täten och Crusse i rygg, kollade på alla läskiga grejer och pysslade med presenningen. Efter ett tag fick han stå i mitten, jag stod på pallen och körde hela grejen igen och så fort han gick undan så klev jag ned och ställde honom i position. När han stod still tills jag var klar så klev jag ned och gav godis. Jag körde på tills jag kunde lägga vikt i stigbygeln medan jag samtidigt hängde över honom - fortfarande med en fot på pallen - då tyckte jag att vi hade gjort nog för idag. Hans öron var lite bekymrade fortfarande men kroppen var avslappnad.

Prio ett måste vara att alltid stå still och att verkligen tillåta ryttaren att klättra upp. Det är vårt stora mål nu och jag skall träna, träna, träna tills det står ut genom öronen på oss. Crusse skall vara så less så att han bara står och hänger med huvudet innan jag är nöjd!

Efter allt detta fick han trava lite på lina vilket han gjorde alldeles utmärkt så nu hoppas jag att han bär med sig detta till imorgon så att Julia tillåts göra precis samma sak!

Efter dagens Crusse dramatik så kommer jag hem och fattar ingenting av vad jag skall kunna till provet imorgon. Inte ens tröstgodiset smakar gott...