Idag skrittjobbade jag Campari i tältet. Han var precis hur snäll som helst trots att han stått i princip två veckor. Lite tittig och lite trutig men ingen direkt stelhet tycker jag ändå. Travade ett par småsnuttar och jag tyckte att han kändes OK och det var ju skönt. Benet är nästan som vanligt, lite varmt då och då liksom hoven, bara att acceptera ett tag till antar jag. Sträcksenan på andra benet är fortfarande knepig men han reagerar inte ett dugg över den så förhoppingsvis är det ingen fara, ett öga håller jag ändå på den.

Just det, Camparis svullna lymfknuta har ju krympt i samma takt som hans hälta har minskat. Man kan ju fundera på om den hade något med hans hovproblem att göra, lite knepigt i så fall men det är ju knappast ovanligt med mina hästar...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Egentligen förvånas jag inte, kan inte titta men kan samtidigt inte låta bli. Medvetandegöra vansinnet utan att egentligen kunna göra något åt det. Vägra resa till det förlovade landet? Skippa McDonalds, Wrangler och Coca Cola? Eller bara fundera öve...

Det finns ett stort land i väst som svänger sig med stora ord om det mesta. Hur grymheten sprider sig över världen, andra länders moraliska förfall. Som vanligt är det alltid bäst att sopa rent framför sin egen dörr...eftersom man inte ens kan visa r...

Ja, jag kan ju knappast anklaga någon för att inte kommentera i den här bloggen. Finns inte så mycket att kommentera och jag känner inte riktigt att jag fullgör min plikt som bloggare..Så kan det vara. Jag har i alla fall fortsatt så sakteliga med Ca...

Jag får väl ta ett beslut angående det om ett tag...den lever ungefär som jag..lite då och då. Campari är ju egentligen huvudpersonen men han varken hinns eller orkas med som han borde. Det är svårt att sätta igång en fånghäst...särskilt som det n...

Under mina dryga 20 år som hästägare har jag haft väldigt få hovslagare och jag har haft tur med dem också skulle jag vilja säga...å andra sidan har jag aldrig varit rädd för att betala för jobbet heller. Här nere är det inte så himla mycket som k...